Fönster var under vikingatiden endast en öppning i taket eller väggen, som släppte in både ljus och vind. Det kallades därför för vindöga, ett ord som idag lever vidare i exempelvis engelskan (window) och norskan (vindu). Det svenska ordet fönster har sitt ursprung i det latinska ordet fenestra, men importerades till svenskan via det tyska ordet Fenster. Läs mer om etymologin på wikipedia.
Fönsterglas tros ha använts så tidigt som före Kristus, och man har hittat rester från glasrutor i Pompeji, som begravdes år 79 e. Kr. Tekniken att framställa glasrutor genom blåsning började användas redan under romartiden. Det finns två sätt att framställa glas genom blåsning: kronglasblåsning, som är den äldsta tekniken, och cylinderglasblåsning, som tog över runt mitten av 1700-talet. Kronglasmetoden innebar att glasmassan på punteln roterades tills en skiva bildades av glaset, och ur denna skiva skar man rutor. Tekniken tros ha sitt ursprung i Syrien runt år 700 e. Kr. Cylindermetoden uppkom i Normandie under 1300-talet, och innebär att glasmassan formas till en cylinder, som sedan klipps upp och viks ut och plattas till med en träkloss.
Metoden som skulle ersätta blåsningen i början av 1900-talet var valsning av glasen. Det innebar att glasmassan kördes mellan valsar för att tryckas ut, vilket fick som följd att glaset blev vågigt istället för det mer buckliga och bubbliga blåsta glaset. Valsning används än idag för att tillverka glasrutor, tillsammans med den så kallade floatmetoden, då glasmassan får flyta ut på en yta av smält tenn. Floatmetoden började användas på 1950-talet.
Även fönsternas utseende har varierat genom åren. Spröjsade fönster var inte bara dekorativa förr, utan fyllde en funktion. Stora fönsterrutor var nämligen både dyra och mycket sköra. För att göra tillverkningen av fönstret billigare och själva fönstret mer hållbart delade man därför in det i mindre sektioner. Till en början var spröjsarna av bly, men i takt med att fönstren blev större och större började vikten bli ohållbar. I Frankrike började man därför använda spröjsar av trä i slutet av 1600-talet. Hur spröjsar är placerade i fönster har sedan varierat med mode och trender, från jugend till tjugotalsklassicism. Läs mer om olika trender i fönsterspröjs på wikipedia.
Idag beror fönstrens utseende och utformning mycket på klimatet i landet man bor. I de sydligare länderna är fönstren ofta stora, men med fönsterluckor för att kunna stänga ute solljuset. I nordligare länder är fönstren istället mindre för värmeisoleringens skull, men utformade för att släppa in så mycket ljus som möjligt.